Istället för att arbetsgivare samverkar med visselblåsare så hamnar man på olika sidor och visselblåsaren ses som en som är illojal mot företaget. Fastän det är precis tvärtom. Det visselblåsaren söker göra är ju att skydda företaget mot de oegentligheter och missförhållanden som råder där. Liksom att avslöja om det förekommer någon slags korruption inom organisationen. Ofta har visselblåsaren sökt uppmärksamma ledare i både mellanskikt och toppskikt innan de läcker information till pressen och andra media.

 

SOU 2014:31
SOU 2014:31, Visselblåsare – Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, är en utredning om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm. Det som framkommer i utredningen är att tre förslag till hur förbättra skyddet. Det första förslaget går ut på att införa en ny arbetsrättslig lag, vilken innefattar ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.

Det andra förslaget går ut på att införa en ny regel i arbetsmiljölagen (1977:1160). Densamma ska då innebära en skyldighet för alla arbetsgivare att antingen se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm, med brasklappen ”i den utsträckning verksamheten kräver det” vilket reser frågan om vem det är som gör den bedömningen… Det sistnämnda kan göra den nya regeln fullständigt tandlös. Det tredje förslaget avser regler till skydd för identiteten på de arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Något som redan förekommer i Sverige genom den meddelarfrihet vi alla har gentemot myndigheter. Fast förslaget avser förmodligen ett utvidgat skydd på det här området.

 

Externa visselblåsningsmottagningar
I Göteborgs kommun har stadsledningskontoret i en utredning kommit fram till att det vore bättre med en helt extern visselblåsarmottagning när kommunanställda i Göteborg anmäler misstänkta oegentligheter hos arbetsgivaren. Det är förmodligen ett steg i rätt riktning eftersom det svårligen går att få en korrekt bedömning av den egna arbetsgivaren då det uppenbarligen förekommer oegentligheter i organisationen. Fast frågan är varför just advokatbyråer skulle ha visselblåsningsmottagningar? Vem är det som ska stå för de kostnaderna? Skattebetalarna eller den enskilde visselblåsaren? Efterfrågan på den tjänsten hos de utvalda advokatbyråerna i Göteborg tycks dock minska med tiden som deras erbjudna tjänster på det området funnits att tillgå.