Ingvar Bratts öden och äventyr skulle säkert kunna bli en bra bok men frågan är om hans agerande endast fick negativa följder för honom själv. Bofors är en stor jätte som man inte välter så lätt. Det var vad Värmlänningen Ingvar Bratt som föddes 1942 fick erfara. Som son till en kyrkoherde utbildade han sig till civilingenjör och fick anställning vid dåvarande AB Bofors, industri med vapentillverkning i Karlskoga. Materielen såldes både till inhemskt försvar och exporterades. Bolagets tillverkning i modern tid rörde även robotar och stridsvagnar. Grundaren var den store mannen Alfred Nobel som instiftat Nobelpriset. På 1800-talet tillverkades kanoner och krut, Boforskanonerna var kända över hela världen. Men för att få exportera vapen till andra länder gäller regler och restriktioner som kontrolleras av Försvarsexportmyndigheten, numer. Huvuddragen har dock alltid varit att inte sälja vapen till krigsförande länder. Det var när Bofors hemligen kringgick dessa regler i mitten av åttiotalet som det läckte uppgifter om vad som pågick.

Stor bluff – litet straff

Bofors sålde – tämligen bevisat, vapen via bulvaner (mellanhänder) till tredje part. Vapnen gick till länder som Sverige inte får sälja till enligt regeringens direktiv. Men Bofors tyckte att man hittat en smart och hemlig lösning som hade varit lyckad om den inte avslöjats. Journalisten Cecilia Zadig kom på att Boforsvapen i form av robotar kommit till både Dubai och Bahrain, till länder som inte var godkända att exportera till. Hon fick kontakt med Ingvar Bratt som arbetat med dessa robotar. Han blev därmed en av Sveriges mest kända visselblåsare, först som anonym i tv. Men det avslöjandet fick ingen effekt så han trädde fram offentligt och avslöjade att vapnen inte nått fram till den destination de var adresserade till. Att Bofors fifflat var ju ett allvarligt lagbrott, så Ingvar tvekade inte att gå emot sin egen arbetsgivare. Detta medförde att han fick sparken trots att han hade rätt, vilket bevisades i ett domslut. Via polisanmälan av Svenska Freds dömdes tre Boforsdirektörer. Men endast till böter. Ingvar ångrar trots allt inget, han sade ungefär: ”Jag agerade av pliktkänsla för lag och rätt, en bra övertygelse”.

Maktens oändliga korridorer

Med symbolik kan man skaffa partners eller vänner, annonsera är ledordet. Symboliskt: pappersmuggar med tryck skulle kunna användas av den som som söker kompanjoner, vad det än handlar om. Ingvar Bratt saknade personer som stöttade, var med i hans race. Hade han tryckt upp sådana muggar för kaffe: Tyck som mig – jag är visselblåsare! Så skulle kanske hans mission varit mer framgångsrik. Visserligen fick han komma till tals via pressen, men kanske skulle Ingvar ha haft fler kring sig. Medhjälpare kan var och en behöva, särskilt om man skall slåss mot ”elefanter” som Bofors ledning kan beskrivas vara. Företagsledare, politiker och andra makthavare har alltid ett övertag mot den lille medborgaren. Förr sade man ”sätta sig upp mot överheten”, en torpare som tvistade mot godsherren hade aldrig någon chans att vinna. Det gäller att veta vem man skall slåss mot om man nu inte är en riktig ”David” och motparten en klumpig ”Goliat”.